Manchester tur och retur

Äntligen half term och lediga en vecka! Jag började ledigheten med att köra upp till Manchester för att hämta äldste sonen som skrev sin sista tenta förra måndagen och nu är ledig till mitten på september.

Planen var att gå upp halv sex och åka runt klockan sex. Det hände ju inte. Jag sov jättedåligt som jag alltid gör när jag vet att jag måste upp tidigt för att göra något speciellt, så när klockan ringde halv sex ställde jag om den till kvart över. Somnade om med en gång naturligtvis och lyckades masa mig upp halv sju. Sedan skulle dottern väckas och det tog ett tag. Som vanligt. Vi kom iallafall iväg vid halv 8 i strålande sol och inte särskilt mycket trafik.

Enligt GPSen skulle det ta drygt fem timmar att köra de 45 milen så när klockan var ca kvart i tio pausade vi för att dricka kaffe och äta något. Då var vi någonstans i närheten av Oxford. Sen flöt det på ända tills vi kom till Birmingham. Först såg det ut så här

Mycket mötande trafik gör ju ingenting men när det sedan blir likadant på vår sida är det inte lika kul. Växla ner, stanna, köra iväg långsamt, stanna, köra iväg, få upp farten, växla ner, stanna osv osv osv.

Ingen risk att köra åt fel håll iallafall. Jag gillar hur det står The NORTH, The SOUTH osv på skyltarna. Det stod Birmingham på skyltarna i vad som kändes en evighet. Det var väl delvis pga att det var där trafiken tjocknade och delvis för att det är en jättestad som det tar tid att ta sig förbi.

Men så dök äntligen dessa skyltar upp

64 engelska miles kvar. Snabb huvudräkning och vi hade ca 10 svenska mil kvar. Jag kan inte alls tänka i engelska miles så GPSen visar kilometer och jag måste konvertera avstånden som visas på skyltarna. Med tanke på att vi körde på motorvägen så borde det bara ha tagit en timma att komma fram men det gjorde det inte alls. Klockan hann bli halv 3 innan vi kom fram till studenthemmet. Sju timmar i bilen inklusive ett kort avbrott för kaffe. Snark.



Sonen hade ju haft fyra dagar på sig att packa och städa ur sitt studentrum så han var redo för oss. En halvtimma senare var vi på väg söderut igen och trafiken var hur lugn som helst hela vägen.  Vi stannade för att äta i Knutsford (vilket namn!) och sedan längre söderut för att sträcka på benen. Trots det var vi hemma igen redan halv 9 på kvällen. 13 timmar tur och retur Manchester alltså.

xx